1528-1588 Paolo Veronese Galleries Italian painter and draughtsman. With Titian and Tintoretto he makes up the triumvirate of great painters of the late Renaissance in Venice. He is known as a supreme colourist and for his illusionistic decorations in both fresco and oil. His large paintings of biblical feasts executed for the refectories of monasteries in Venice and Verona are especially celebrated. He also produced many altarpieces, history and mythological paintings and portraits. His compositional sketches in pen, ink and wash, figure studies in chalk, and chiaroscuro modelli and ricordi form a significant body of drawings. He headed a family workshop that remained active after his death.  Related Paintings of Paolo Veronese :. | christ with the woman of samaria | venice triumphant | feast in the house of simon | Honor et Virtus post mortem floret | Martyrdom of Saint Sebastian |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
school of Dijon
beginning of the fifteenth century
Jan Stanislawski
(June 24, 1860, Olshana near Korsun - January 6, 1907, Krakew) was a Polish modernist painter, art professor, originator and member of various art groups and societies. Initially, he studied mathematics at Warsaw University (1879 - 1882), and subsequently at the Imperial Technical Institute in St Petersburg. He began to learn painting in the so called Drawing Class (which later gave rise to the School of Fine Arts) in Warsaw under Wojciech Gerson. In 1883, he enrolled in the School of Fine Arts in Krakew. In 1885, he continued his studies in Paris under Charles Emile Auguste Durand. While based in Paris, he travelled much, visiting Italy, Spain, Switzerland, Germany, Austria, and also Ukraine. His early works were exhibited at the inauguration of the Salon du Champ-de-Mars in Paris in 1890 and at the Friends of the Arts Society in Krakew in 1892. In the 1890s, he travelled extensively and his sketchbooks filled up with drawings from Berlin, Dresden, Prague, Krakew, and various places in Ukraine. Together with Julian Fałat, he painted the landscape parts of Napoleones Army Crossing the Berezina, a panorama by Wojciech Kossak. In 1897, he initiated and helped organise the Separate Exhibition of Pictures and Sculptures at Krakewes Cloth Hall. That year, he become a teacher of landscape painting at the School of Fine Arts in Krakew, and in 1906 - after the school was upgraded to an academy in 1900 - was granted full professorship and also taught at Teodor Axentowiczes Private School of Painting and Drawing for Women and at Teofila Certowiczes Art School for Women in Krakew. He co-founded the "Sztuka" ("Art") Society of Polish Artists in Krakew in 1897. Later he became Deputy Chairman and finally Chairman of that society, and showed his works at numerous exhibitions organised by it. In 1898, he became a member of the Viennese Secession, and his works were exhibited among theirs in 1901, 1902 and 1905. In 1901, he became a founding member of the Polish Applied Arts Society. He worked in the Wawel Castle Reconstruction Committee and was involved in the activities of the Green Balloon (Zielony Balonik) Cabaret. After his death, two exhibitions were opened at the Palace of Art in Krakew in November 1907, one to show 154 of his oil paintings, as well as drawings and watercolours, and the other to present the works of his numerous outstanding students.